publicerad: 2015
försök
för·sök
substantiv
~et; pl. ~ 1 ett gott försök, även om det inte räckte2 första kvalificering: hon blev utslagen redan i försöken3 experiment – De flesta sammansättn. med försöks- hör till försök 3.
Singular | |
---|---|
ett försök | obestämd form |
ett försöks | obestämd form genitiv |
försöket | bestämd form |
försökets | bestämd form genitiv |
Plural | |
försök | obestämd form |
försöks | obestämd form genitiv |
försöken | bestämd form |
försökens | bestämd form genitiv |