publicerad: 2015
försteförare
förste|för·are
el. första|för·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑förarna förste förare
Singular | |
---|---|
en försteförare (en förstaförare) | obestämd form |
en försteförares (en förstaförares) | obestämd form genitiv |
försteföraren (förstaföraren) | bestämd form |
försteförarens (förstaförarens) | bestämd form genitiv |
Plural | |
försteförare (förstaförare) | obestämd form |
försteförares (förstaförares) | obestämd form genitiv |
försteförarna (förstaförarna) | bestämd form |
försteförarnas (förstaförarnas) | bestämd form genitiv |