publicerad: 2015
förstuga
för|stuga
[fö`r‑]
substantiv
~n ‑stugor • farstu, mindre utrymme utanför ytterdörr – I sammansättn. förstu-.
Singular | |
---|---|
en förstuga | obestämd form |
en förstugas | obestämd form genitiv |
förstugan | bestämd form |
förstugans | bestämd form genitiv |
Plural | |
förstugor | obestämd form |
förstugors | obestämd form genitiv |
förstugorna | bestämd form |
förstugornas | bestämd form genitiv |