publicerad: 2015
förtingliga
för·ting·liga
verb
~de ~t • uppfatta som konkret ting
Finita former | |
---|---|
förtingligar | presens aktiv |
förtingligas | presens passiv |
förtingligade | preteritum aktiv |
förtingligades | preteritum passiv |
förtingliga | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att förtingliga | infinitiv aktiv |
att förtingligas | infinitiv passiv |
har/hade förtingligat | supinum aktiv |
har/hade förtingligats | supinum passiv |
Presens particip | |
förtingligande | |
Perfekt particip | |
en förtingligad + substantiv | |
ett förtingligat + substantiv | |
den/det/de förtingligade + substantiv |