publicerad: 2015
förtolkning
för·tolk·ning
substantiv
~en ~ar • ⟨ngt åld.⟩ förtolka
| Singular | |
|---|---|
| en förtolkning | obestämd form |
| en förtolknings | obestämd form genitiv |
| förtolkningen | bestämd form |
| förtolkningens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| förtolkningar | obestämd form |
| förtolkningars | obestämd form genitiv |
| förtolkningarna | bestämd form |
| förtolkningarnas | bestämd form genitiv |


