publicerad: 2015
förutbestämmelse
för·ut|be·stämm·else
substantiv
~n ~r förutbestämma
Singular | |
---|---|
en förutbestämmelse | obestämd form |
en förutbestämmelses | obestämd form genitiv |
förutbestämmelsen | bestämd form |
förutbestämmelsens | bestämd form genitiv |
Plural | |
förutbestämmelser | obestämd form |
förutbestämmelsers | obestämd form genitiv |
förutbestämmelserna | bestämd form |
förutbestämmelsernas | bestämd form genitiv |