publicerad: 2015
faktakunskap
fakta|kun·skap
substantiv
~en ~er • mest i pl. faktum kunskap
Singular | |
---|---|
en faktakunskap | obestämd form |
en faktakunskaps | obestämd form genitiv |
faktakunskapen | bestämd form |
faktakunskapens | bestämd form genitiv |
Plural | |
faktakunskaper | obestämd form |
faktakunskapers | obestämd form genitiv |
faktakunskaperna | bestämd form |
faktakunskapernas | bestämd form genitiv |