publicerad: 2015
finish
finish
[fin´i∫ ljust sj‑ljud]
substantiv
~en ~ar 1 utseende el. glans efter avputsning el. sista ytbehandling2 slutkamp, slutspurt
Singular | |
---|---|
en finish | obestämd form |
en finishs | obestämd form genitiv |
finishen | bestämd form |
finishens | bestämd form genitiv |
Plural | |
finishar | obestämd form |
finishars | obestämd form genitiv |
finisharna | bestämd form |
finisharnas | bestämd form genitiv |