publicerad: 2015
firre
firre
substantiv
~n firrar • ⟨vard.⟩ fisk
Singular | |
---|---|
en firre | obestämd form |
en firres | obestämd form genitiv |
firren | bestämd form |
firrens | bestämd form genitiv |
Plural | |
firrar | obestämd form |
firrars | obestämd form genitiv |
firrarna | bestämd form |
firrarnas | bestämd form genitiv |