publicerad: 2015
gäng
gäng
substantiv
~et; pl. ~ • ⟨vard.⟩ sällskap, grupp ofta av ungdomar – De flesta sammansättn. med gäng- hör till gäng.
Singular | |
---|---|
ett gäng | obestämd form |
ett gängs | obestämd form genitiv |
gänget | bestämd form |
gängets | bestämd form genitiv |
Plural | |
gäng | obestämd form |
gängs | obestämd form genitiv |
gängen | bestämd form |
gängens | bestämd form genitiv |