publicerad: 2015
gemenhet
ge·men·het
[‑me´n‑]
substantiv
~en ~er • till 1gemen 1
Singular | |
---|---|
en gemenhet | obestämd form |
en gemenhets | obestämd form genitiv |
gemenheten | bestämd form |
gemenhetens | bestämd form genitiv |
Plural | |
gemenheter | obestämd form |
gemenheters | obestämd form genitiv |
gemenheterna | bestämd form |
gemenheternas | bestämd form genitiv |