publicerad: 2015
genialitet
geni·al·itet
[‑ite´t]
substantiv
~en ~er genial
Singular | |
---|---|
en genialitet | obestämd form |
en genialitets | obestämd form genitiv |
genialiteten | bestämd form |
genialitetens | bestämd form genitiv |
Plural | |
genialiteter | obestämd form |
genialiteters | obestämd form genitiv |
genialiteterna | bestämd form |
genialiteternas | bestämd form genitiv |