publicerad: 2015
geometriker
geo·metr·ik·er
[‑me´trik‑]
substantiv
~n; pl. ~ geometri
Singular | |
---|---|
en geometriker | obestämd form |
en geometrikers | obestämd form genitiv |
geometrikern | bestämd form |
geometrikerns | bestämd form genitiv |
Plural | |
geometriker | obestämd form |
geometrikers | obestämd form genitiv |
geometrikerna | bestämd form |
geometrikernas | bestämd form genitiv |