publicerad: 2015
gjuta
gjuta
verb
göt, gjutit, gjuten gjutet gjutna, pres. gjuter 1 forma av flytande material ofta metall: gjuta tennsoldater2 gjuta tårar gråta; gjuta liv i ngt återuppliva el. aktivera ngt – Alla sammansättn. med gjut- hör till gjuta 1.
| Finita former | |
|---|---|
| gjuter | presens aktiv |
| gjuts (gjutes) | presens passiv |
| göt | preteritum aktiv |
| göts | preteritum passiv |
| gjut | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att gjuta | infinitiv aktiv |
| att gjutas | infinitiv passiv |
| har/hade gjutit | supinum aktiv |
| har/hade gjutits | supinum passiv |
| Presens particip | |
| gjutande | |
| Perfekt particip | |
| en gjuten + substantiv | |
| ett gjutet + substantiv | |
| den/det/de gjutna + substantiv | |
gjuta av
• till gjuta 1: gjuta av el. (sällan) avgjuta ngtInfinita former att gjuta av infinitiv aktiv Presens particip avgjutande Perfekt particip en avgjuten + substantiv ett avgjutet + substantiv den/det/de avgjutna + substantiv
gjuta in
• äv. fylla med: gjuta in el. ingjuta mod i truppenInfinita former att gjuta in infinitiv aktiv Presens particip ingjutande Perfekt particip en ingjuten + substantiv ett ingjutet + substantiv den/det/de ingjutna + substantiv
gjuta över
• gjuta över el. (sällan) övergjuta ngt med vattenInfinita former att gjuta över infinitiv aktiv Presens particip övergjutande Perfekt particip en övergjuten + substantiv ett övergjutet + substantiv den/det/de övergjutna + substantiv


