publicerad: 2015
glunka
glunka
verb
~de ~t • mest i pass.; viska, göra antydningar om ngt; höra glunkas om ngt höra ett rykte om ngt
Finita former | |
---|---|
glunkar | presens aktiv |
glunkas | presens passiv |
glunkade | preteritum aktiv |
glunkades | preteritum passiv |
glunka | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att glunka | infinitiv aktiv |
att glunkas | infinitiv passiv |
har/hade glunkat | supinum aktiv |
har/hade glunkats | supinum passiv |
Presens particip | |
glunkande |