publicerad: 2015
grundstötning
grund|stöt·ning
substantiv
~en ~ar grundstöta
Singular | |
---|---|
en grundstötning | obestämd form |
en grundstötnings | obestämd form genitiv |
grundstötningen | bestämd form |
grundstötningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
grundstötningar | obestämd form |
grundstötningars | obestämd form genitiv |
grundstötningarna | bestämd form |
grundstötningarnas | bestämd form genitiv |