publicerad: 2015
grundstämning
grund|stäm·ning
substantiv
~en ~ar • till stämning 1,2 2grund 2
Singular | |
---|---|
en grundstämning | obestämd form |
en grundstämnings | obestämd form genitiv |
grundstämningen | bestämd form |
grundstämningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
grundstämningar | obestämd form |
grundstämningars | obestämd form genitiv |
grundstämningarna | bestämd form |
grundstämningarnas | bestämd form genitiv |