publicerad: 2015
gruvbrytning
gruv|bryt·ning
substantiv
~en • till brytning 3 1gruva
Singular | |
---|---|
en gruvbrytning | obestämd form |
en gruvbrytnings | obestämd form genitiv |
gruvbrytningen | bestämd form |
gruvbrytningens | bestämd form genitiv |