publicerad: 2015
gudsbevis
guds|be·vis
substantiv
~et; pl. ~ • föregivet bevis för Guds existens
Singular | |
---|---|
ett gudsbevis | obestämd form |
ett gudsbevis | obestämd form genitiv |
gudsbeviset | bestämd form |
gudsbevisets | bestämd form genitiv |
Plural | |
gudsbevis | obestämd form |
gudsbevis | obestämd form genitiv |
gudsbevisen | bestämd form |
gudsbevisens | bestämd form genitiv |