SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SAOL

Svenska Akademiens ordlista

publicerad: 2015  

gungning

gung·­ning substantiv ~en ~ar • äv. bildl.; ​(vara) i gungning i en o­säker situation

Singular
en gungning	obestämd form
en gungnings	obestämd form genitiv
gungningen	bestämd form
gungningens	bestämd form genitiv
Plural
gungningar	obestämd form
gungningars	obestämd form genitiv
gungningarna	bestämd form
gungningarnas	bestämd form genitiv

SAOL

Alfabetisk lista

  gungbräda subst.
  gungbräde subst.
  gungfly subst.
  gunghäst subst.
  gungig adj.
  gungning subst.
  gungsoffa subst.
  gungstol subst.
  gungställning subst.
  gunrum subst.
  gunst subst.

  Till   alla ordböcker