publicerad: 2015
hökare
hök·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. hökarna • ⟨åld.⟩ matvaruhandlare, detaljhandlare
| Singular | |
|---|---|
| en hökare | obestämd form |
| en hökares | obestämd form genitiv |
| hökaren | bestämd form |
| hökarens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| hökare | obestämd form |
| hökares | obestämd form genitiv |
| hökarna | bestämd form |
| hökarnas | bestämd form genitiv |


