publicerad: 2015
hövas
höv·as
verb
hövdes, hövts, pres. höves • ⟨åld.⟩ anstå, vara tillbörlig
Finita former | |
---|---|
höves | presens deponens |
hövdes | preteritum deponens |
Infinita former | |
att hövas | infinitiv deponens |
har/hade hövts | supinum deponens |