publicerad: 2015
havandeskap
hav·ande·skap
substantiv
~et; pl. ~ 2ha 1
Singular | |
---|---|
ett havandeskap | obestämd form |
ett havandeskaps | obestämd form genitiv |
havandeskapet | bestämd form |
havandeskapets | bestämd form genitiv |
Plural | |
havandeskap | obestämd form |
havandeskaps | obestämd form genitiv |
havandeskapen | bestämd form |
havandeskapens | bestämd form genitiv |