publicerad: 2015
hejning
hej·ning
substantiv
~en ~ar • till 2heja 3
Singular | |
---|---|
en hejning | obestämd form |
en hejnings | obestämd form genitiv |
hejningen | bestämd form |
hejningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
hejningar | obestämd form |
hejningars | obestämd form genitiv |
hejningarna | bestämd form |
hejningarnas | bestämd form genitiv |