publicerad: 2015
hertig
hertig
substantiv
~en ~ar • en hög adelsman; småfurste
Singular | |
---|---|
en hertig | obestämd form |
en hertigs | obestämd form genitiv |
hertigen | bestämd form |
hertigens | bestämd form genitiv |
Plural | |
hertigar | obestämd form |
hertigars | obestämd form genitiv |
hertigarna | bestämd form |
hertigarnas | bestämd form genitiv |