publicerad: 2015
hirdman
hird|man
substantiv
~nen; pl. ‑män, best. pl. ‑männen hird 1man 1
Singular | |
---|---|
en hirdman | obestämd form |
en hirdmans | obestämd form genitiv |
hirdmannen | bestämd form |
hirdmannens | bestämd form genitiv |
Plural | |
hirdmän | obestämd form |
hirdmäns | obestämd form genitiv |
hirdmännen | bestämd form |
hirdmännens | bestämd form genitiv |