publicerad: 2015
humörsvängning
hum·ör|sväng·ning
substantiv
~en ~ar • mest i pl. humör svängning
Singular | |
---|---|
en humörsvängning | obestämd form |
en humörsvängnings | obestämd form genitiv |
humörsvängningen | bestämd form |
humörsvängningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
humörsvängningar | obestämd form |
humörsvängningars | obestämd form genitiv |
humörsvängningarna | bestämd form |
humörsvängningarnas | bestämd form genitiv |