publicerad: 2015
igel
igel
substantiv
~n iglar • ett djur
Singular | |
---|---|
en igel | obestämd form |
en igels | obestämd form genitiv |
igeln | bestämd form |
igelns | bestämd form genitiv |
Plural | |
iglar | obestämd form |
iglars | obestämd form genitiv |
iglarna | bestämd form |
iglarnas | bestämd form genitiv |