publicerad: 2015
illtjut
ill|tjut
substantiv
~et; pl. ~ • gällt tjut
Singular | |
---|---|
ett illtjut | obestämd form |
ett illtjuts | obestämd form genitiv |
illtjutet | bestämd form |
illtjutets | bestämd form genitiv |
Plural | |
illtjut | obestämd form |
illtjuts | obestämd form genitiv |
illtjuten | bestämd form |
illtjutens | bestämd form genitiv |