publicerad: 2015
inbjudare
in|bjud·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑bjudarna • till inbjuda 1
Singular | |
---|---|
en inbjudare | obestämd form |
en inbjudares | obestämd form genitiv |
inbjudaren | bestämd form |
inbjudarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
inbjudare | obestämd form |
inbjudares | obestämd form genitiv |
inbjudarna | bestämd form |
inbjudarnas | bestämd form genitiv |