publicerad: 2015
initiativförmåga
initi·at·iv|för·måga
substantiv
~n initiativ förmåga 1
Singular | |
---|---|
en initiativförmåga | obestämd form |
en initiativförmågas | obestämd form genitiv |
initiativförmågan | bestämd form |
initiativförmågans | bestämd form genitiv |