publicerad: 2015
initiativrik
initi·at·iv|rik
adjektiv
~t ~a • som gärna tar initiativ
Positiv | |
---|---|
en initiativrik + substantiv | |
ett initiativrikt + substantiv | |
den/det/de initiativrika + substantiv | |
den initiativrike + maskulint substantiv | |
Komparativ | |
en/ett/den/det/de initiativrikare + substantiv | |
Superlativ | |
är initiativrikast | |
den/det/de initiativrikaste + substantiv |