publicerad: 2015
initiering
initi·er·ing
substantiv
~en ~ar • till initiera 1,2,3
Singular | |
---|---|
en initiering | obestämd form |
en initierings | obestämd form genitiv |
initieringen | bestämd form |
initieringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
initieringar | obestämd form |
initieringars | obestämd form genitiv |
initieringarna | bestämd form |
initieringarnas | bestämd form genitiv |