publicerad: 2015
innehavarinna
inne|hav·ar·inna
[‑in`a]
substantiv
~n ‑havarinnor innehavare
Singular | |
---|---|
en innehavarinna | obestämd form |
en innehavarinnas | obestämd form genitiv |
innehavarinnan | bestämd form |
innehavarinnans | bestämd form genitiv |
Plural | |
innehavarinnor | obestämd form |
innehavarinnors | obestämd form genitiv |
innehavarinnorna | bestämd form |
innehavarinnornas | bestämd form genitiv |