publicerad: 2015
interpellera
inter·pell·era
verb
~de ~t • om riksdagsledamot: ställa en fråga till statsråd; jfr interpellation
Finita former | |
---|---|
interpellerar | presens aktiv |
interpelleras | presens passiv |
interpellerade | preteritum aktiv |
interpellerades | preteritum passiv |
interpellera | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att interpellera | infinitiv aktiv |
att interpelleras | infinitiv passiv |
har/hade interpellerat | supinum aktiv |
har/hade interpellerats | supinum passiv |
Presens particip | |
interpellerande | |
Perfekt particip | |
en interpellerad + substantiv | |
ett interpellerat + substantiv | |
den/det/de interpellerade + substantiv |