publicerad: 2015
intolerans
in·toler·ans
[‑an´s el. ‑aŋ´s]
substantiv
~en ~er 1 till intolerant 12 till intolerant 2
Singular | |
---|---|
en intolerans | obestämd form |
en intolerans | obestämd form genitiv |
intoleransen | bestämd form |
intoleransens | bestämd form genitiv |
Plural | |
intoleranser | obestämd form |
intoleransers | obestämd form genitiv |
intoleranserna | bestämd form |
intoleransernas | bestämd form genitiv |