publicerad: 2015
intonation
in·ton·at·ion
substantiv
~en ~er • tonansats; tonfall
Singular | |
---|---|
en intonation | obestämd form |
en intonations | obestämd form genitiv |
intonationen | bestämd form |
intonationens | bestämd form genitiv |
Plural | |
intonationer | obestämd form |
intonationers | obestämd form genitiv |
intonationerna | bestämd form |
intonationernas | bestämd form genitiv |