publicerad: 2015
invändning
in|vänd·ning
substantiv
~en ~ar invända
Singular | |
---|---|
en invändning | obestämd form |
en invändnings | obestämd form genitiv |
invändningen | bestämd form |
invändningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
invändningar | obestämd form |
invändningars | obestämd form genitiv |
invändningarna | bestämd form |
invändningarnas | bestämd form genitiv |