publicerad: 2015
jagare
jag·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. jagarna 1 ett snabbgående krigsfartyg2 förligt stagsegel
Singular | |
---|---|
en jagare | obestämd form |
en jagares | obestämd form genitiv |
jagaren | bestämd form |
jagarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
jagare | obestämd form |
jagares | obestämd form genitiv |
jagarna | bestämd form |
jagarnas | bestämd form genitiv |