publicerad: 2015
jakträttighet
jakt|rätt·ig·het
substantiv
~en ~er • mest i pl. jakt 1 rättighet
Singular | |
---|---|
en jakträttighet | obestämd form |
en jakträttighets | obestämd form genitiv |
jakträttigheten | bestämd form |
jakträttighetens | bestämd form genitiv |
Plural | |
jakträttigheter | obestämd form |
jakträttigheters | obestämd form genitiv |
jakträttigheterna | bestämd form |
jakträttigheternas | bestämd form genitiv |