publicerad: 2015
justitieombudsman
just·itie|om·buds·man
substantiv
~nen; pl. ‑ombudsmän, best. pl. ‑ombudsmännen • Justitieombudsmannen en kontrollmakt för övervakning av de offentliga myndigheterna; äv. (med gemen initialbokstav) om myndighetens chef
Singular | |
---|---|
en justitieombudsman | obestämd form |
en justitieombudsmans | obestämd form genitiv |
justitieombudsmannen | bestämd form |
justitieombudsmannens | bestämd form genitiv |
Plural | |
justitieombudsmän | obestämd form |
justitieombudsmäns | obestämd form genitiv |
justitieombudsmännen | bestämd form |
justitieombudsmännens | bestämd form genitiv |