SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
källa
källa substantiv ~n källor ställe där grund­vattnet tränger fram ur jorden; ställe där en flod rinner upp; ur­sprungdokument med ur­sprunglig ut­saga; uppgifts­lämnare: ​enligt en säker källa kommer regeringen att av­gå​ – I sammansättn. käll-.
Singular
en källaobestämd form
en källasobestämd form genitiv
källanbestämd form
källansbestämd form genitiv
Plural
källorobestämd form
källorsobestämd form genitiv
källornabestämd form
källornasbestämd form genitiv