publicerad: 2015
kärl
kärl
substantiv
~et; pl. ~ • behållare t.ex. skål, kruka, ämbar; rörformigt organ hos människa, djur el. växt
Singular | |
---|---|
ett kärl | obestämd form |
ett kärls | obestämd form genitiv |
kärlet | bestämd form |
kärlets | bestämd form genitiv |
Plural | |
kärl | obestämd form |
kärls | obestämd form genitiv |
kärlen | bestämd form |
kärlens | bestämd form genitiv |