SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SAOL

Svenska Akademiens ordlista

publicerad: 2015  

kalabalik

kalabal·­ik [‑i´k] substantiv ~en ~er • vilt upp­träde, tumult

Singular
en kalabalik	obestämd form
en kalabaliks	obestämd form genitiv
kalabaliken	bestämd form
kalabalikens	bestämd form genitiv
Plural
kalabaliker	obestämd form
kalabalikers	obestämd form genitiv
kalabalikerna	bestämd form
kalabalikernas	bestämd form genitiv

SAOL

Alfabetisk lista

  kaktusväxt subst.
  kaktång subst.
1kakuminal adj.
2kakuminal subst.
  kal adj.
  kalabalik subst.
  kalamitet subst.
  kalander subst.
  kalandrera verb
  kalandrering subst.
  kalas subst.

  Till   alla ordböcker