publicerad: 2015
kalkbrott
kalk|brott
substantiv
~et; pl. ~ • till brott 2 1kalk
Singular | |
---|---|
ett kalkbrott | obestämd form |
ett kalkbrotts | obestämd form genitiv |
kalkbrottet | bestämd form |
kalkbrottets | bestämd form genitiv |
Plural | |
kalkbrott | obestämd form |
kalkbrotts | obestämd form genitiv |
kalkbrotten | bestämd form |
kalkbrottens | bestämd form genitiv |