publicerad: 2015
kallgrin
kall|grin
substantiv
~et; pl. ~ • kallt skratt el. leende
Singular | |
---|---|
ett kallgrin | obestämd form |
ett kallgrins | obestämd form genitiv |
kallgrinet | bestämd form |
kallgrinets | bestämd form genitiv |
Plural | |
kallgrin | obestämd form |
kallgrins | obestämd form genitiv |
kallgrinen | bestämd form |
kallgrinens | bestämd form genitiv |