publicerad: 2015
kantin
kant·in
[‑i´n]
substantiv
~en ~er • ⟨särsk. mil.⟩ marketenteri; låda för servis
Singular | |
---|---|
en kantin | obestämd form |
en kantins | obestämd form genitiv |
kantinen | bestämd form |
kantinens | bestämd form genitiv |
Plural | |
kantiner | obestämd form |
kantiners | obestämd form genitiv |
kantinerna | bestämd form |
kantinernas | bestämd form genitiv |