publicerad: 2015
kapklinga
kap|klinga
substantiv
~n ‑klingor • till kapa 1 1klinga
Singular | |
---|---|
en kapklinga | obestämd form |
en kapklingas | obestämd form genitiv |
kapklingan | bestämd form |
kapklingans | bestämd form genitiv |
Plural | |
kapklingor | obestämd form |
kapklingors | obestämd form genitiv |
kapklingorna | bestämd form |
kapklingornas | bestämd form genitiv |