publicerad: 2015
karoling
karol·ing
[‑iŋ´]
substantiv
~en ~er • karolingerna en fransk fursteätt före 900
Singular | |
---|---|
en karoling | obestämd form |
en karolings | obestämd form genitiv |
karolingen | bestämd form |
karolingens | bestämd form genitiv |
Plural | |
karolinger | obestämd form |
karolingers | obestämd form genitiv |
karolingerna | bestämd form |
karolingernas | bestämd form genitiv |