publicerad: 2015
knähund
knä|hund
substantiv
~en ~ar • liten snäll hund; bildl. okritisk hantlangare
Singular | |
---|---|
en knähund | obestämd form |
en knähunds | obestämd form genitiv |
knähunden | bestämd form |
knähundens | bestämd form genitiv |
Plural | |
knähundar | obestämd form |
knähundars | obestämd form genitiv |
knähundarna | bestämd form |
knähundarnas | bestämd form genitiv |